VÅR TRO OCH HISTORIA
Vår kyrka – tro och historia
Djupa rötter och en levande kyrka. Armeniska Apostoliska Kyrkan förenar tro, språk och kultur över generationer. I Göteborg möts vi i en gemenskap där det armeniska arvet får leva vidare.
EN APOSTOLISK TRADITION
Tro som förenar människor.
Den Armeniska Apostoliska Heliga Kyrkan är en central del av både den armeniska kulturen och den globala kristendomen. Som moderkyrkan för det armeniska folket spelar den en unik roll i att bevara den armeniska identiteten. Den tillhör de orientaliskt ortodoxa kyrkorna och har enligt kyrkans tradition sina rötter i förkunnelsen av Jesu apostlar Sankt Thaddeus och Sankt Bartolomeus.
Den Armeniska Apostoliska Kyrkan bär på en rik liturgisk tradition som förenar andlig sång, böner och sakrament. Kyrkan är unik i sin tro, eftersom den:
- Är enhetlig, grundad av Jesus Kristus.
- Är helig, eftersom dess lära reflekterar Kristi helighet.
- Är apostolisk, med rötter i Jesu apostlar.
- Är ortodox, med den sanna tron som förmedlats från apostlarna.
Historia och andligt centrum.
År 301 blev Armenien det första landet i världen att anta kristendomen som statsreligion. Detta historiska beslut fattades av kung Trdat III och den helige Gregorius Upplysaren. Sedan dess har kyrkan bevarat sin ortodoxa tro, förankrad i traditionen från de ekumeniska koncilierna i Nicaea (325 e.Kr.), Konstantinopel (381 e.Kr.) och Efesos (431 e.Kr.).
Den viktigaste kyrkliga centralpunkten är Heliga Etchmiadzins modersäte, grundat mellan 301 och 303 i Vagharshapat.
Kyrkans liv och uppdrag.
Gudstjänst och liturgi
Bön, andlig sång och kyrkans sakrament är centrala i församlingens gemensamma liv.
En kyrka i diasporan
Under 1900-talet spreds den armeniska diasporan på grund av det armeniska folkmordet (1915). Detta ledde till att armeniska samhällen etablerade kyrkor och skolor i olika delar av världen, inklusive USA, Frankrike, Libanon och Ryssland. Dessa kyrkor fortsätter att spela en viktig roll i att bevara den armeniska ortodoxa tron och traditionen.
Gemenskap i Göteborg
Gudstjänster, söndagsskola och kulturella sammankomster ger plats för både andlig fördjupning och möten.
Kyrkans struktur
Den Armeniska Apostoliska Kyrkan har en välorganiserad hierarki som består av:
- Diakoner, som tjänar vid altaret.
- Präster, som leder liturgin och tar hand om de troende.
- Biskopar, som övervakar stift och viger nya präster och diakoner.
Kyrkans högsta andliga ledare är katolikos, som leder kyrkan både andligt och administrativt.
FRÅGOR OCH SVAR
Vanliga frågor om vår kyrka
Vad är den armeniska kyrkans historia?
Enligt kyrkans tradition går den Armeniska Apostoliska Kyrkans rötter tillbaka till apostlarna Sankt Thaddeus och Sankt Bartolomeus. År 301 antog Armenien kristendomen som statsreligion.
Vad är Heliga Etchmiadzin?
Heliga Etchmiadzin är den andliga och administrativa centralpunkten för den Armeniska Apostoliska Kyrkan, belägen i Vagharshapat, Armenien.
Vilka är de orientaliskt ortodoxa kyrkorna?
De inkluderar den Armeniska Kyrkan, den Koptiska Kyrkan, den Etiopiska Ortodoxa Kyrkan och den Indiska Malankara-kyrkan.
Välkommen till vår gemenskap.
Vill du komma på en gudstjänst, fråga om medlemskap eller veta mer om församlingen? Vi hjälper dig gärna vidare.